Svenska kraftnät planerar att investera 70 miljarder kronor 2027–2029 för att stärka och modernisera stamnätet. En nyckel är att höja överföringskapaciteten mellan elområden, bland annat med ytterligare 800 MW över gränsen mellan SE2 och SE3 till 2029. Satsningarna finansieras i stor utsträckning med flaskhalsintäkter.
Ökade investeringar i stamnätet 2027-2029
Den treåriga investeringsplanen på 70 miljarder kronor innebär en ökning med 14 miljarder jämfört med föregående års plan, enligt Svenska kraftnät. Tyngdpunkten är att bygga bort överföringsbegränsningar i stamnätet och att byta ut anläggningar som nått sin tekniska livslängd.
Myndigheten lyfter särskilt flera större projekt: ledningsstråket Ekhyddan–Nybro–Hemsjö i Småland och Blekinge, program inom Storstockholm, åtgärder längs Norrlandskusten samt programmet NordSyd. Inom NordSyd ska överföringskapaciteten över den så kallade snitt 2-gränsen (mellan elområde SE2 och SE3) öka med 800 MW till 2029. Enligt Svenska kraftnät motsvarar det elförbrukningen i flera mellanstora svenska städer.
Delprojekten Nybro-Hemsjö beräknas tas i drift 2027 och Ekhyddan-Nybro 2030. Båda stärker överföringen mot landets sydligaste elområde (SE4).
Så ska flaskhalsintäkter användas
Flaskhalsintäkter uppstår när el handlas mellan elområden med olika prisnivåer. Prisskillnaden ger en intäkt som tillfaller systemoperatörerna. Enligt det gemensamma EU-regelverket ska intäkterna i första hand finansiera åtgärder som ökar överföringskapaciteten och därmed minskar prisskillnaderna. De får även användas för att sänka de tariffer som stamnätets kunder betalar.
Svenska kraftnät uppger att en stor del av de flaskhalsintäkter som redan finns är öronmärkta för pågående projekt som ökar överföringskapaciteten. Prognosen är osäker, men myndigheten bedömer med breda felmarginaler att inflödet av flaskhalsintäkter uppgår till cirka 78 miljarder kronor under 2026-2031. Under samma period planeras cirka 119 miljarder kronor att användas – omkring 60 miljarder till nätinvesteringar och resterande del till att reducera stamnätstariffen.
Vid slutet av 2031 räknar Svenska kraftnät med att ha kvar cirka 44 miljarder kronor i flaskhalsintäkter, som enligt myndigheten ska finansiera redan startade nätprojekt under 2032–2035. Hela verksamhetsplanen finns hos Svenska kraftnät.
E.ON vill se mer direkt kundnytta
I en kommentar välkomnar E.ON Sverige beskedet om en högre investeringstakt för att bygga bort flaskhalsar, men anser att flaskhalsintäkter i större utsträckning bör användas så att de kunder som betalat in dem får tydlig nytta. Enligt E.ON sitter Svenska kraftnät i dag på mer än 80 miljarder kronor i ackumulerade flaskhalsintäkter och väntas få in ytterligare stora belopp de kommande åren.
”Att stärka överföringskapaciteten är nödvändigt. Det är i grunden så vi minskar de strukturella prisskillnaderna i Sverige”, säger Joakim Cejie, chef för Public Affairs på E.ON. Samtidigt menar han att det, utöver dagens tariffnedsättningar, bör finnas utrymme för andra systemstärkande åtgärder.
E.ON nämner bland annat att delar av medlen kan riktas till planerbar lokal elproduktion, såsom kraftvärme i södra Sverige där effektbalansen bedöms som svagare, samt att mildra effekten av höga elpriser utan att störa marknadens funktion. ”I dag är elprisfrågan i hög grad en rättvisefråga”, säger Cejie, med hänvisning till att kunder i södra Sverige ofta betalar mer för sin el.
E.ON:s huvudförslag, enligt bolagets uttalande:
- Fortsätta använda flaskhalsintäkter för att bygga bort överföringsbegränsningar i stamnätet.
- Att intäkterna i högre grad ska komma de elkunder till del som betalat in dem.
- Möjlighet att använda delar av medlen till systemstärkande åtgärder, till exempel stöd för planerbar produktion i bristområden.
- Att pröva sätt att mildra effekterna av höga elpriser utan att störa marknaden.
Vad betyder detta för hushåll och småföretag?
Ökad överföringskapacitet mellan elområden syftar till att minska prisskillnader och stärka leveranssäkerheten. På sikt kan det göra elpriserna mer stabila över landet. Att delar av flaskhalsintäkterna används för att sänka stamnätstariffen kan dämpa vissa nätkostnader i systemet, även om effekten på enskilda elnätsavgifter och elpriser påverkas av flera andra faktorer.
Svenska kraftnät planerar investeringar på 70 miljarder kronor 2027–2029 för att stärka stamnätet, inklusive 800 MW mer kapacitet mellan SE2 och SE3 till 2029. Flaskhalsintäkter väntas uppgå till cirka 78 miljarder 2026–2031, medan cirka 119 miljarder planeras användas till nätinvesteringar och tariffreduktioner. E.ON välkomnar inriktningen men vill att intäkterna i större grad ger direkt nytta för kunder, särskilt i södra Sverige.
Lämna ett svar